Projekt inom Forskning & samhälle; politik och praxis

Marknader för vetenskaplig publicering
Från lärarundantag till entreprenöriella universitet: Akademisk patentpolitik 1940-2013
Reformteknokraterna: Den starka statens strateger, 1930–80
Biomedicum: ett dokumentationsprojekt
Face of Aids Archive: ett antologiprojekt
Skandalboken
Kunskapens stigar, kemiska och medicinska kunskapsutbyten mellan Europa och Sydamerika mellan 1700 till idag

Sektorsforskning som omstritt begrepp i Sverige
Cyklandets cykler: Praktiker och sociotekniska genombrott i stadstrafiken
Vetenskapens karaktär
Driving reinvestment in R&D for antibiotics and advocating their responsible use

Marknader för vetenskaplig publicering

Syftet med projektet är att undersöka utvecklingen av marknader för vetenskaplig publicering under perioden 1770-2010. Motivet för en sådan studie är den växande insikten att mediamarknadernas utveckling är en viktig förutsättning för vetenskaplig utveckling. Den relativa betydelsen av marknader för vetenskaplig publicering har ökat under efterkrigstiden, som en konsekvens av att publicering blivit ett viktigt mått på produktivitet och kvalitet inom naturvetenskap och medicin – och i ökande grad även inom samhällsvetenskap och humaniora. Detta gör det centralt att undersöka dessa marknader om man vill få grepp om möjligheterna till ökad och förbättrad kommunikation inom vetenskapen. Förändrade marknadspraktiker och en förändrad marknadsstruktur innebär hypotetiskt också förändrade förutsättningar för vetenskaplig publicering och förändrade publikationsmönster.
Projektet leds av Ylva Hasselberg och övriga deltagare är Peter Josephson och Johan Svedjedal, samt en doktorand. Finansiär: Handelsbankens Forskningsstiftelser. För mer information, kontakt ylva.hasselberg@ekhist.uu.se

Från lärarundantag till entreprenöriella universitet: Akademisk patentpolitik 1940-2013.

Ambitionen med projektet, som leds av Ingemar Pettersson, är att öka kunskapen om universitets förändringar i Sverige med utgångspunkt i frågor om patent och ägande. Avsikten är att fylla ett tomrum i den svenska forskningspolitikens historik och att bereda väg för kritiska och konstruktiva diskussioner om universitetens uppgifter. Projektet tar avstamp i "lärarundantaget" som instiftades på 1940-talet och gav universitetsforskare rätt att ta patent på sin forskning. Något som avvek från övrig patentlagstiftning, som satte arbetsgivaren i främsta rummet när uppfinningar gjorts i tjänsten. Sedan ett par decennier har det växt fram en kritik mot lärarundantaget som pekas ut som ett hinder för de svenska universiteten att bli mer företagslika och "entreprenöriella". Lärarundantaget kvarstår alltjämt, trots återkommande debatt och politiskt utredningsarbete. Projektet utförs som ett antal delstudier som bland annat behandlar lärarundtantagets etablering under 1940-talet; framväxten av en organisatorisk infrastruktur för patentering och kommersialisering av universitetsforskning; den politiska rörelse som verkat för att göra universiteten mer innovationsdrivande och entrprenöriella; samt patentens betydelse för att mäta, granska och ranka universitet.

Reformteknokraterna: Den starka statens strateger, 1930–80

Detta treåriga projekt som leds av Per Lundin och Niklas Stenlås tar sin utgångspunkt i "strategerna" bakom välfärdsstaten. Skapandet av välfärdsstaten intar en central roll i den gängse bilden av efterkrigstidens Sverige. Genom att betona den roll som en särskild grupp av ”strateger” kom att spela i planeringen och uppbyggnaden av den starka staten efter andra världskriget avser projektet att ge en ny bild av den svenska välfärdsstatens uppkomst. Vanligen har ingenjörers, planerares och vetenskapsmäns agerande och tänkande uppfattats som sekundärt i förhållande till den roll som politiska ledare och ideologer spelat. Experterna får ibland inta en betydelsefull roll, men sällan i andra egenskaper än som verkställare av politiska beslut och direktiv. Utgångspunkter är, baserat dels på forskarnas preliminära resultat och dels på forskning om andra länder, att detta är en missvisande beskrivning.

Ambitionen är undersöka den grupp av arkitekter, ekonomer, ingenjörer, planerare och vetenskapsmän som befolkade det statliga utredningsväsendet i egenskap av experter, som blev ledare för välfärdsstatens institutioner, som rådgav regeringen och som så småningom avancerade till generaldirektörer eller statssekreterare i den nya, institutionaliserade ”vetenskapliga” staten. Det är på grund av att dessa var drivande bakom de många statliga åtagandena, som de i projektet benämns som ”reformteknokrater”. Projektet avser att kartlägga vilka dessa personer var, följa deras karriärvägar och kontakter med varandra samt undersöka deras visioner. För mer information om projektet, vänligen kontanta per.lundin at ekhist.uu.se eller niklas.stenlas at ekhist.uu.se för mer information.

Biomedicum: ett dokumentationsprojekt

Karolinska Institutet bygger nya forskningsmiljöer. Den medialt uppmärksammade förändringen av Karolinska sjukhuset i Solna (kallad NKS) kommer förändra den kliniska forskningen men även för en pre-kliniska, eller teoretiska forskningen, utför drastiska omstruktureringar genom att samla fem av institutets institutioner i samma byggnad. Genom intervjuer och etnografiska studier dokumenteras såväl planeringen av ”biomedicum” och de forskningsmiljöer som överges för att förstå hur det ny bygget påverkar forskningen, organisationen och praktikerna inom institutionerna. Ansvarig för projektet är Daniel Normark vid STS Centrum, Uppsala Universitet och enheten för medicinens historia och kulturarv, Karolinska Institutet. Fem studenter som skriver kandidatuppsats i sociologi med inriktning organisation och arbetsliv medverkar också i projektet.

Face of Aids Archive: ett antologiprojekt

Dokumentärfilmaren Staffan Hildebrand har i över 30 år dokumenterat HIV/AIDS epidemin. Denna dokumentation, alla intervjuer och filmmaterial, har gjorts tillgänglig för forskning genom ett samarbete med Karolinska Institutets bibliotek. Daniel Normark har varit delaktig i etablerandet av detta filmarkiv som en växande form av källmaterial för samhällsvetenskaplig, humanistisk och historisk forskning. Som led i detta deltar Daniel Normark i ett antologiprojekt, under ledning av Linneuniversitetet, där filmarkivet används för att studera sjukdomen.

Skandalboken

En forskningsbaserad antologi om kontroverser och särskilda händelser ur medicin- och vetenskapshistorien som bidrag till diskussionen om vad som kräv(t)s för beteckningen oetisk verksamhet och ”medicinsk skandal”. Daniel Normark från STS centrum bidrar, tillsammans med Olof Ljungström med en artikel om toraxkirurgins olika potentiella medicinska skandaler under 1900-talet.  

Kunskapens stigar, kemiska och medicinska kunskapsutbyten mellan Europa och Sydamerika mellan 1700 till idag.

Projektet är ett samarbete mellan CESIMA, Sao Paulo, Brasilien och Idéhistoria vid Uppsala universitet under ledning av Hjalmar Fors. Tillsammans studerar vi hur kunskap färdats globalt, i synnerhet hur den europeiska kolonisationen och dess centrum, påverkat eventuella utbyten mellan aktörer som inte utgör kolonialmakternas kärna. Daniel Normark, från STS Centrum deltar genom en studie av Clarence Crafoords fyra utbildningsresor till Sydamerika mellan 1950 till 1965.  

Sektorsforskning som omstritt begrepp i Sverige

”Sektorsforskning som omstritt begrepp i Sverige” är ett (treårigt) projekt under ledning av Magnus Eklund. Projektet använder ett begreppshistoriskt perspektiv för att följa begreppet "sektorsforskning" i den svenska forskningspolitiska debatten från 1960-talet och framåt, med fokus på dess retoriska användning av olika aktörer. Begreppet har passerat genom ett antal viktiga debatter. Under 1960- och 1970-talet syftade sektorsforskning på forskning som myndigheter beställde från universitet för att bygga upp en kunskapsgrund inom sina respektive politikområden. Under 1980- och 1990-talet minskade tron på statens möjlighet att styra samhällsutvecklingen och begreppet hoppade över till debatten om universitetens autonomi och frihet. Det breddades till att omfatta all instrumentellt motiverad forskning, där tjänstemän snarare än forskare styrde resursallokering och problemformulering. Begreppet fylldes också alltmer med ett normativt innehåll och associerades med dålig forskning. Efter 2000 har begreppet i stor utsträckning försvunnit från den svenska debatten.

Cyklandets cykler: Praktiker och sociotekniska genombrott i stadstrafiken

"Cyklandets cykler" är ett (treårig) forskningsprojekt som leds av Martin Emanuel. Diskussioner om teknik och hållbar utveckling tenderar att fokusera på innovationer kring ny teknik. Syftet med detta projekt är istället att öka förståelsen för återinförandet av "gammal" teknik, genom att undersöka perioder av uppgång, nedgång och partiell renässans av cyklism i svenska och nederländska städer. En hypotes är att förutsättningarna för ett sådant återinförande beror på materiella och kulturella lämningar från den historiska samevolutionen av lokala cykelpraktiker och planering. Projektet skall för det första undersöka historiska cykelpraktiker i Sverige och Nederländerna  under 1900-talet; hur det uppstått, utvecklats, försvunnit och uppstått igen. För det andra skall befintlig forskning om trafikpolitik och cykelplanering i nederländska och svenska städer utnyttjas och kompletteras. Dessa två delstudier utgör grund för en jämförande  analys av spänningarna mellan planering och praktiker.

Vetenskapens karaktär

"The character of science: Eli F. Heckscher - an intellectual biography", är ett (treårigt) forskningsprojekt som leds av Ylva Hasselberg. Eli F. Heckcher (1879--1952) är en av Sveriges mest namnkunniga och mest internatiellt ryktbara ekonomer, inte minst genom sitt arbete om Merkantilismen, men också genom sitt bidrag till Heckscher-Ohlin theoremet. Projektet syftar till en biografi över Heckscher tänkt för en internationell publik. Heckscher var både en intellektuell och en centralfigur inom finans- och penningpolitiska frågor under mellankrigstiden, och biografin kommer således att spänna over ett brett område, där såväl Heckscher som person som den svenska samhällsvetenskapens utveckling och Sveriges politiska och intellektuella liv kommer att behandlas.

Driving reinvestment in R&D for antibiotics and advocating their responsible use

Antibiotika har sedan det introducerades på 1940-talet varit ett fundamentalt vapen i kampen mot bakterieinfektioner av såväl enklare som livshotande slag. Men, den spridda användningen av antibiotika har också en baksida: utvecklingen av resistenta bakterier. Genom mutationer och selektion uppstår det fenomen som kallas antimicrobial resistance (AMR). För att bibehålla effekten av antibiotika så måste spridningen och användningen begränsas, samtidigt som behovet av ny antibiotika är stort. Det är en situation som haft en starkt hämmande effekt på läkemedelsindustrins intresse för att engagera sig i utvecklingen av ny antibiotika. Under de tre senaste decennierna har antalet läkemedelsföretag som är engagerade i FoU relaterad till ny antibiotika minskat från 25 till 4. Av dessa 4 företag har bara två nått så långt som fas 2 tester av ett nytt läkemedel.

Den övergripande ambitionen med det EU finanseriade projektet DRIVE AB (Driving Re-investment in R&D and responsible antibiotic use), där 16 offentliga och 7 privata partners från 12 länder medverkar, är att utveckla modeller för att stimulera rättvis global access, innovation och ansvarsfull användning av antibiotika. Uppsala STS är involverade i detta projekt genom Alexandra Waluszewski som är engagerade som expert och Enrico Baraldi som forskare i ett delprojekt med fokus på utveckling av nya ekonomiska modeller. För mer information, maila alexandra.waluszewski@sts.uu.se.
Se också http://drive-ab.eu/ .